mullemoose

Igår när jag stod i sista minuten och köpte en CD av Nina Ramsby av Nina Ramsby (jo för hon sålde dom personligen), denna ljuva sångare, var det nåt insekt som bet mej i ren avundsjuka, men upptagen som jag var av affären märkte jag inget förrän i går kväll. Hela natten lyckades jag ändå låta bli att klösa i saken, och hela dagen har det IRRITERAT som FAAAAN.
Klåda, ont, verk, svullnad osv. Smort med Xylocain, Aloevera och fasimej tom Hydrokortisonsalva har jag gjort, och lika förblånat envist kliar det och gör sej påmind. Men ok, ingenting att jämföra med att bli bombad på öppet torg mitt i Kampala mitt under VM-finalmatchen i fotboll, jag vet. Ska snart sluta gnälla.

Vill bara avsluta med att förklara vart på halsen elakingen stack mej, genom att citera min mormor från hennes memoarer, i avsnittet där hon berätter om sin farfars (eller om det var morfars) tragiska död i en tågolycka, han skulle korsa järnvägen och krockade med tåget:
"Det träffade honom på halspulsådern!"

Heja mormor uppe i himmelen, älskar dej!!!

Vuvuzela på er allihopa.! och se upp för bromserna.
(Se upp for dårerna, dårerna stängs!) (Fast det är ju en helt annan historia) :-)

En kall till gommen och livet är härligt...

...och tänka sig att fransmännen även kan göra gott öl!
Prova den om ni har vägen förbi ölhandlarn.
Och tänka sig att jag lyckades göra goda pannbiffar, på danska hakkeböf, efter en liten förtydligande intensivkurs hos grannfrun en kväll.

Annars har jag läst en förfärlig och bra bok av Katarina Wessmann, igen.
"Dödergök". Hon skriver riktigt bra och om angelägna samhällsproblem, häri om kvinnomisshandel, lagstiftning, polisväsen, journalistik mm.
(www.bokia.se)

I morgon är det annandag pingst, en helgdag Sveriges Riksdag har snuvat oss på sen några år tillbaka. I stället fick vi ha 6. juni som nationell fridag, som om.!? Hur många röstar för att vi återtar annandagpingst ? Upp med händerna.!!!

...morrrrrr...

...idag är det Kristi Himmelsfärd, och Folknykterhetens Dag... eller visst?

Hur som helst så grönskar det även om det idag är gråmulet ute.
Då passar det ju bra att krypa under täcket och vila upp sej ordentligt...

...eller så får man plugga järnet, en student är aldrig ledig... hjärnfilspånen står alltid på högkant och i givakt, så är det med den saken, men spelar roll, det ger resultat och snart kan man se ljuset i tunneln. :-)
Mellan varven skruvar jag ihop småbeställningar,
   
och obeställningar,
  
(klicka på småbilderna, så blir de större)

Dessutom har jag planer på lager... om tiden skulle bli över...
Kram på er!

Någon häst såg jag inte till igår, däremot ett par kaniner hos kompisen från skolan. Kaniner vill jag inte ha och hästar är otäcka djur, men undrar om inte det börjar dra ihop sig till lite mer vuxet umgänge än det facebookliv man har på  fritiden.

Det är ju risk att man snart har glömt bort hur man gör, menar jag.
Jag lovade höra med grannarna på ena sidan om de ville ha kaniner, men innan de hann bestämma sig var ett nytt ägarförhållande etablerat annorstädes. Tur för Stampe och Plutten, med tanke på hur grannarna slickade sig i mungiporna. Och glad var kompisen, ett bekymmer mindre.
Grannen å andra sidan, tog mig med på en kvällspromenad, välbehövligt efter för mycket inaktivt leverne. Det var riktigt fint ute i går kväll, varmt och soligt. Och nu....?! Nu snöar det.
Dags å spänna på sig skidorna, och hamna på glid...

Solidaritet
önskar
Mille

...jahapp snart är det maj månad.
Dagarna slirar iväg som en räka på en mjukostmacka... eller nåt...
Plötsligt drösade det in massa folk och blommor och saker och smaskens och dryck.
Det är man ju inte så van sa en pelikan, men det gick rätt så bra tror ja' tralala.

Solen sken från en blyfri himmel, nåja det var iaf inte jakttider och endast ett lätt askmoln hotade i fjärran.

Den nyförvärvade sällskapsväskan tömdes raskt på sitt innehåll.
Ja det var en strålande dag och inte ett öga var torrt vid nattens inbrott....
eller om det var morgonens avbrott.
Tack alla som kom såg och segrade ♥

Alltså förlåt, det är kanske så att ni har tittat hit "förgäves" många gångar på sistone, jag menar utan att hitta något nytt.
Det beklagar jag.
Det är inte så att jag inte vill, och ämnen att blogga om finns det hur många som helst.
Svininfluensa, minaret-bygg-förbud-i-Schweiz, hnhnhnnnn och hnhnhnhn och annat tråkigt och så förståss trevligheter framförallt egna framgångar och segrar, men...
tiden och orken räcker inte till just nu, eller...
kanske just till och med nu...
kanske orkar jag igen i morgon, och nästa dag och nästa dag.

Nu ska jag iaf sova och i morgon ska jag ringa mamma och pappa och berätta att salstentan troligtvis gick bra :-)
Ha det bra så länge allihop.
Kanske att jag hör av mej snart igen.
Kram från mulle och mille ;-)

...eller nej solen sken som en dåre,
men vissa dar kunde bara  ta och
gå fort och försvinna när man är
på dåligt humör.

Tur man har så snälla barn som
inte behöver uppfostras.

Men istället tar en med ut och går en cykeltur.

Vattnet var kallt

Gräset var grönt

Och molnen var lika fantastiska som alltid

Nu är det snart dags att sova.
Vilken tur man har en skön säng.
Ses!

I morgon är det begravning. En tidigare jobbkompis och ungarnas tjänstlediga fritidsledare finns inte i jordelivet mer.
Han blev den tredje den senaste månaden att gå bort i allt för tidig ålder, här i närheten. En annan tidigare jobbarkompis dog en vecka efter. Bägge två bara sådär hastigt och förfärligt sorgligt.

Jag kände dem mer eller mindre bra. Tyckte om dom. Vill skicka en hälsning till deras nära och kära. Men får det inte gjort. Hur gör man? Det blir så klicheartad, det som dyker upp. Vill dom överhuvudtaget att man tränger sig på, tar upp deras tid och uppmärksamhet mitt i deras sorg. Varför gör man det egentligen. Är det för att visa sitt medlidande, eller är det av egoistiska skäl för att köpa sig fri från sin egen dödsångest.
Jag tänker på dom flera gångar varje dag och det kommer jag säkert göra ett bra tak framöver. Kan inte förstå meningen med att folk som har minderåriga barn ska rassla till och dö så där i otid. Jag är inte rädd att dö själv men blir skogstokig av tanken på om mina ungar skulle bli mammalösa. Så då låter jag bli att tänka på det.
Gud som haver barnen kär...om han finns och om just du har kontakt med honom så tala om för han att nu räcker det, det är inte rätt att plocka bort mammor och pappor till barn och det är överhuvudtaget helt bedrövligt fel-fel-fel att barn ska ha det svårt, och nu börjar jag tänka på barn i ännu svårare livssituationer, och det här spårar ut. Men säg till gubbstrutten att han får skärpa till sig och fixa så ingen utsätts för värsta misär, misshandel och traumatiska upplevelser.
Right now!

Jag ljuger så ... dåligt.
Men två frågor lyckades jag iaf knäcka sent i går em innan jag fastnade i den tredje med djupa rynkor i pannan.
Vad är den signifikante andre???
Ens uppfattning av sig själv utifrån hur man uppfattar att andra uppfattar en.
Exemplifiera.
...och där tog det stopp, eller ja det hade det gjort redan innan. Det är otroligt hur man kan krångla till saker och ting om man bara har en magistergrad..hehehe...Hämnden blir ljuvlig.

Nå, men man kan iaf inte klaga på vädret...möjligtvis den rökta laxen...som det är för lite av här på ".färjan"
Nog svamlat för nu, ha en ledig söndag!
Hepp!

Det var jaggumej längesen jag hade en ledig dag från morgonstunden.
Såååå gott att läsa tidningen framlänges å sen baklänges å sen på huvvet å sen...
Kvällens gäster blir säkert betydligt mer krävande än de vi hade igår.



Men mindre skygga, för att inte säga oerbarmligt mycket roligare, kåserande, skrattande, eftertänksamma och det ska bli helt finemang att äntligen knäcka en vinare i goda kvinnors lag.
Kring grötfaten ska vi samsas lika fridfullt som dessa två kombattanter

Sen kanske vi skakar ner smulorna i kroppen

innan vi sätter oss för att filosofera över livets och världens stora gåtor, som vi självklart  har lösningen på innan midnatt.

På återseende!

Motsättninger, balans, jämvikt... man slutar aldrig förvånas.
Förrförgårs blev en plusdag. Fast den började med en halvtimmes miss. Men sen hade den ett VG att bjuda på och även en praktikmöjlighet, trots detta hade tedd sig omöjligt ett tag.

Allt var frid och fröjd, men säg den lycka som varar evigt. Tror ni inte farbröderna poliskonstaplerna hade samlats på R63 för att få min autograf. Snyggt och prydligt nerplitat på ett bötesföreläggande. Varför gör man så starka bilar och breda och fina vägar, när man inte får KÖRA på dem, utan bara krypa. Äsch då! Kan man nertuna en bil???

Nå får skylla mej själv och ta mej i nacken och sleven i andra handen och köra ordentligt framledes. Det gagnar mina medtrafikanter och bilen och hälsan och miljön, hoppas bara inte jag somnar bakom ratten.
Jag borde fotat poliskillarna men glömde det tyvärr.
Men jag är SÅ glad för mitt VG så  ... what the H..., shit happens!
 Och kanske kanske får jag tom ett sommarJOBB i år!
Ha det gott vänner vi hörs även om jag är lite blogginstabil just nu!

Måste ju sporta lite, herre g det heter ju i all sin dar SPORTlov.
Yngste är med pappan, äldsta och jag bestämmer oss för en tur i bowlinghallen. vi tycker ju bägge två det är skitkul.
Så på med dansskorna

och in på banan!

Och vad har vi........träningsvärk idag!
Kanske dags för mera regelbundet träning...så nu, mina damer och herrar,
Mulle Moose ska ut och GÅ!

Fick äntligen ett G som i Grandiost tror jag bestämt. Bättre än U som i Uschiamajen.
Bäst hade varit VG som i Vasco da Gama, eller UG som i Utmed kustenliggande Grannlandet (användes där i förhistorisk tid för, utan jämförelse bästa betyg). Ja se dessa bokstavkombinationer.

(hittat på www.g-gruppen.se)
MVG blev mitt betyg på Sikta mot stjärnorna häromkvällen.
MVG som i Många Våghalsiga Galaaspiranter

Mitt i pluggeriet pausas det med virkad grannlåt  (prålig utsmyckning enl. SAOL)

och kattvätt.

Renlighet är en dygd!
Ha en ren och fin helg!

Nu är helgen snart till ända och resultatet från min verksamhet är dels mailat iväg, dels utskrivet på gammaldags hederligt papper. I morgon överlämnar jag det förtrollade, omarbetade projektarbetet till farbror medie- och kommunikationsdoktorn, och i samma sekund, nästan, kommer han att utlämna nästan uppgift, som ska vara klar om exakt en vecka.

Ska bli spännande att se vad han har för ess i ärmen denna gången!

Hoppas han kan trollat ett U om till ett G
Sen är det dax för delkurs 2, och sen är det sommar!
Nej, nu ljög jag, det blir delkurs B, och SEN kurs 2 och SEN sommar.

Detta fotot har jag tagit själv, de två ovan är lånade från cyberrymden.

Ha en skön dag och ett roligt liv!
Eran Mulle

Ute ja, men inte inne, i dagens uppgift, (och gårdagens och morgondagens)
gaaaahhh...men jag har ju hela helgen på mej!
http://www.youtube.com/watch?v=w10wRig4ORc
Glöm inte att skriva på för vargen (se förra inlägget)

Ja vad ska man säga... allt är relativt, det är sanningen, i ett nötskal...
Man står med ett barn som gråter blod för att det ska vara hos den andra föräldern ett dygn; det är ovant och känns hemskt, men ingenting talar för att det ÄR hemskt...bara ovant.
Någon annan stans på jorden har ett annat barn just sett sitt syskon kastas över ett broräcke av deras förälder, en människa i ett abnormt psykotiskt tillstånd, ett tredje barn mördar allt som kommer i dets väg om det är mindre, som en sorts hemsnickrat, terapeutisk reaktion på traumatiska upplevelser. Sånt är livet  här på jorden. Beroende på var vi befinner oss och när...och vilket förflutet vi har.
Vuxna pratar om hur de har kränkts ...
...i en krogkö ... eller av kändispressen ...ibland av en partner ... sällan hör man om kränkningar i kalibern FN-deklarationen för mänskliga rättigheter ....
Att känna sig kränkt har blivit lite modernt känns det som.

Jag vet inte, är inte domare, men har just läst "Svart notis" av Stina Blomgren, en autentisk berättelse om hur de papperslösa lever i Sverige. Håller på och läser "Ängeln i Groznyj" av  Åsne Seierstad och har "De papperslösa och de aningslösa"  liggande på "kö" .... Och jag vet att vi har det så jäkla bra ... vi som bor i Skandinavien!!!
Väcker min 8-åring på morgonen och börjar nästan gråta när jag smekar honom över öronen, håret och den varma ryggen ... jag tänker på de små ungar som ingen längre smekar, som ständigt fryser och är hungriga som mördar vad som helst bara för att få utlopp för sin förfärliga frustration över ett förlorat liv som de bara har aningar om.
Hur ska alla dessa kränkta barn, och vuxna, överleva, på vilket sätt ska de erövra sina liv?
Oh helga natt va vi har det bra som har rätt att bo i Sverige! Klart vi inte släpper in fler utifrån ???
Nu ska jag se på "På spåret" ... undrar varför deras "resor" aldrig verkar gå till kris-områdem?
Tänk er ett TV-program som heter
Land som söker fred
Önskar er alla ett gott liv!

Idag läste jag att en blogg-mamma som jag brukar "besöka" blev svårt skadat i en trafikolycka strax före jul. Hon har tydligen klarat livhanken, men är som sagt svårt skadat. Alla håller tummerna extra hårt ett tag!
För en liten två-åring en handfull mil härifrån är det tyvärr för sent att hålla tummar. Den lille ungen dog igår i en
villabrand. Tankarna går till familjen runt ikring.
Man påminns om att livet är skört. Våra livstrådar är inte tjockare än det garn jag tittade på häromdagen. Förgarn kallas det, på sjuttiotalet där jag kommer ifrån sa vi, pladegarn, det var i grannlandet. 
Det gäller att ta till vara på varje dag, ibland innehållsrik och färggrann, ibland torr och gråblek, men alltid ha hjärtat med.
Även gråa nyanser har sin skönhet.

Kom äntligen iväg på den givna 'spatzierenturen' idag. Har inte "haft tid" på ett par år känns det som. Nu klockade jag mej själv till 30 minuter, det finns ingen ursäkt längre. Hur många halvtimmar har jag inte suttit och slöklickat framför datorn. Skäms på mej. Och med 'reflexcierenvästen auss' så är det bar' å gå...Dagtid är det klart säkerthetsläge, men mörkertid avstår jag. Finns för många fallgropar och isfläckar och bländade bilförare för att jag tar den risken. Men även dagtid har reflexvästen sitt berättigande, har jag, som inte bara är mamma men också bilförare, upptäckt. Mitt under promenaden var jag tvungen att ringa hem. "Har jag blåst ut ljusen?" frågade jag. Jepp mamsen! Tack  och lov.

Var rädda om er!