mullemoose

Efter aftondoppet kom vi hem samtidigt med att en kraftig blåst drog över nejdorna. Det är helskönt att stå i öppet fönster och bli avkyld. Alla papper och anslag far omkring som om vi var ombord på en läckande rymdfarkost.

Ute i granriset satt en liten fågelstackare och plirade på oss.

Vet inte om det kanske är en unge som har tappat GPS-signalen för ett ögonblick. En sann kompis fanns dock hela tiden i närheten dock inte så marknära, inte heller av samma familj. Den var mindre och annorlunda tecknad. Kanske en lövsångaretyp

Det kallar jag att ställa upp för en vän i nöd.