Lördag 60elva saker att göra

Jag älskar lördagar. Nu när jag inte längre jobbar varannan helg.
Tänk att få ha sovmorrron, äta frukost i lugn o ro. Läsa tidningen.

Sen tvätta lite kläder.  Hänga upp ett par meter klädhängare på verandan!?!
Hänga tvätt. Ladda en getingfälla. Slå in ett paket.  Lösa den svåra sudokun i lördagstidningen, komma nästan i hamn, men nåt är fel. Dammsuga i köket.  Skicka iväg yngsta med pappan. Skura golv i köket. Fundera på framtiden. Sudda rent och försöka med sudokun igen, men nej...det måse vara ett tryckfel. Laga lite mat. Grunna på  vinterns projekt nr 1 och 2. Vila på maten. Läsa lite i Flickan som lekte med elden. Prata i telefon. Städa på verandan. Skubba lite i den misslyckade grönsaksrabatten. Tänka lite på livet. Skjutsa hem en lekkompis. Plocka ett par liter kantareller med en väninna. Dricka lite kaffe med väninnan. Rensa svamp. Ånga in svampen. Frysa ner en del av svampen. Laga till lite kvällsmat bl.a. av lite svamp. Dricka lite rö'tjut. Se lite på TV med äldsta. Skriva lite på bloggen. Hej på er förresten :-)
Snart läggdags. Läsa mer i Flickan som lekte med elden. Sova. Och i morgon är det åter en dag.
Det kan inte bättre bli!
Sov gott önskar Mille

Läs inte detta...

...om du inte gillar sjukt, svart kvinnohumor!!!
-------------------------------------------------------------------------------------------
"Hej du...

Stod och diskade och kom på att det kanske är vi som har för höga förväntningar på våra karlar; de avställda, de i bruk och de potentiella...


Vi vill att de ska se presentabla ut men inte bättre än vi, de sköter hygienen klanderfritt, beställer själv tid till frissan och luktar inte äckligt eller på annat vis för mycket.

Tandläkaren får inte heller bli för dyr, då får det vara.


De ska hjälpa med hemmets alla sysslor så länge de inte sorterar tvätten fel, eller diskar gjutjärnspannan med diskmedel.


Bilen sköter de om mellan 18.00 och halv sju innan det är dags att lägga barnen.


Sen får de gärna se på TV tillsammans med oss så länge vi får ha fjärrkontrollen, och de håller käften och bara svarar kort på tilltal.


De får gärna sova på natten, bara det sker i egen säng som inte fyller för mycket i boendet, och får vi gäster överlämnar de den till dem och ligger själv i badkaret, herregud vad spelar det för roll en natt eller två.


De ska tjäna pengar, helst mycket, som vi sen förvaltar åt dem, och det får inte ta för mycket tid, men de ska heller inte vara hemma för mycket så de är i vägen och man går och snubblar på dem. De ska inte gnälla om att det är såååå jobbigt på arbetet, herregud sånt har vi tröttnat på för länge sen.


På fritiden får de i stort sett göra vad de vill så länge de inte lägger sig i vad vi gör, men hjälper oss med sånt som är tungt, svårt och dyrt.


I sängen ska de vara bra, och de ska vilja pippa lika ofta eller sällan som vi, och vid samma tidpunkt och på samma sätt som vi tänkt oss, herregud man kan ju ta död på all upphetsning med tekniskt prat.


De ska ha samma bra humor som vi och briljera med en rolig historia med lite udd någon gång då och då, så vi kan känna oss stolta över dem, men de får inte överglänsa oss i större sällskap, för då kan vi gå hem med en gång. De ska vara intellektuella och läsa de böcker vi bestämmer och diskutera sånt som vi tycker är intressant, men hålla tyst när vi tycker det räcker. Och de får inte verka smartare än vi, för då jävlar...


Har de familj ska den helst vara över 98 år, senil och utan andra arvingar. Syskon ska helst vara singel, barnlösa och med ordnat ekonomi/eget rum i skyddat gruppbostad.


De ska inte lida av några sjukdomar (om de inte är dödliga) och en bra livförsäkring är ett minimikrav.


Sån prima vara är klart sällsynt och unik. Men helt ärlig skulle det vara för mycket begärt? Aint we worth it???


Eller vad tror du, ska vi sänka ambitionsnivån?


Kram från din förtrogne väninna."

----------------------------------------------------------------------------
© Mille Wulff

Detta skrev jag för flera år sedan när jag var på god väg att bli en tvättäkta bitterfitta, djupt frustrerat över ett misslyckat parförhållande som jag hade trott på till 5000 %.
Men hoppet är det sista som överger en, sa grodan, och säkert finns det hur många go'a karlar out there som helst, det gäller bara att hitta dom, fånga dom och lyckas med symbiosen.
Svårare än så är det inte ;-)
Ha en skön helg med glada skratt önskar
Mille

Goda grannar

Äntligen tog jag mig samman och frågade hos grannarna om de möjligtvis hade en batteriladdare att låna ut. Och VIPS så kom Frank med en sån manick. Så nu laddas det för fullt. Kanske kanske att jag hinnar klippa gräset en gång till innan jul ;-)
Såna grannar är guld värda. Tack Doro och Frank på Camping 45 Hoppas jag kan hjälpa er nångång. Har precis köpt en ny håltång på Biltema som ni gärna får låna.
Den gamla från 70-talet har gjort sitt för länge sen.
Ibland får man faktiskt vara lite slösaktig ;-D


Ett gott skratt förlänger livet

Kedjebrev


Ärade medsyster!

I motsats till de flesta kedjebrev kostar detta inga pengar.

Det startades av en kvinna liknande Er själv i förhoppning,

att det skall bringa glädje och lycka åt trötta kvinnor. Sänd

helt enkelt en kopia av detta brev till fem av Era vänner, som

är lika trötta som Ni, gör ett paket av Er man och skicka

honom till den kvinna, som står överst på listan samt sätt Ert

namn underst.


När Ert namn når toppen på listan, kommer Ni att få mot-

taga 16 487 män - en del av dem riktiga godingar.

Var förtröstansfull - bryt inte kedjan. En kvinna som bröt

kedjan fick sin gamla man tillbaka.


Er förbundna

Lillian


PS En av mina vänner mottog häromdagen 83 män. Hon

begravdes igår och alla säger, att hon hade ett leende på

läpparna för första gången på många år.           DS.


Tykobrahedag

I går backade jag på en sån där malplacerad natursten, som befann sig 2 cm från parkeringsfickan. Lagom låg för att vara omöjlig att se från förarsätet och lagom hög för att förstöra kofångaren vid en backande vänstersväng. Varför hittar arkitekter eller annat löst folk på såna idiotier. Som tex. nya Järnvägsgatan i byn, parparkeringsfickor  med en "lagomhög" irriterande stolpe i såväl in som utsvängen. HerreG så många bucklor de kommer att åstadkomma, undrar om det blir dyrt för kommunen eller bilägarna.
Idag när vi for in till byn började det låta illavarslande från någonstans högerbak under bilen, ungefär vid hjulet. Inget som kunde ha samband med gårdagens sten iaf, och inget synligt fel, konstaterade jag när jag på en kartongbit intog bedje-ställning och kollade läget under kärran dagen till ära iförd kritvita byxor...Oljudet tilltar dock kan vi konstatera...vaff är det frågan om...?
Sen tänkte jag klippa gräset för första gången på ....en månad. Smorde in mig i myggA, satte på hatt och skydd och vred på nyckeln, en långsam knorren hördes följd av total tystnad. Vred igen, ett litet morr, vred en gång till, ett knappt hörligt gnnn. Jaha! Urladdad batteri. Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr...
Gick in för att klaga min nöd på bloggen och trampade på en glasbit som var kvar på golvet efter förrgårskvällens glödlampshaveri. Blödde ymnigt, fast nästan smärtfritt, men...nu brast det och tårarna fann sin väg nerför lilla kinden.
Glad iaf att det var jag och inte ungarna som fick den upplevelse.

Jag har fått full pott, utdelning som attan för alla mina synder, känns det som. Nu får det väl vara lugnt ett tag. Men vad beror det på...är det för att jag svär så himla mycket? Ammen hallå, jag menar ju inget elakt med mina svordomar, det är ju liksom bara en kul grej för mej att riktigt dra till med en stygg svordom. Jag inbillar mig inte ens att det beror på ett fattigt språk som man hävdade när jag var yngre. Jag tycker bara att lite välplacerade svordomar kan ge lite extra färg/krydda, till en i övrigt målande berättelse. De är ju en del av vår kultur, vare sig man gillar dem eller inte. Eller vad tycker du?
Jag funderar gräsligt mycket på att leja ut gräsklippningen. Med tanke på all tid och alla problem jag har haft denna sommarn med att skrämma liv i klipparn, så känns det som det kan kvette, och antigen låter jag hela parken växa igen på riktigt och bli djungel, eller så får jag betala nån för att göra jobbet. Varför skulle inte det vara möjligt? Inte för att jag skiter pengar, tyvärr, men den tid jag har lagd ner på detta gräs, skulle jag lika gärna kunna ha lagt på tillverkning av diverse säljbara prylar. Och då hade jag sluppit svära så styggt...och högt.
Vars finns alla gräsklippande ynglingar från min barndom? Ingen som vill tjäna en slant nuförtiden???

Det blåser o har sej...


...men tänk en gång så skönt, då slipper man tänka på gräsklippning o grillning o picknickkorg och badkläder och ja ursäkta, men då hinnar man göra saker inomhus...jag är nöjd. Men men det blir säkert sommar igen och då ska jag inte klaga heller. Jag är så lättsam så det nästan är äckligt ;-D
Igår var vi på loppis, loppisar duggar tätt detta år. Jag gjorde vissa fynd. Spenderade totalt 75 kronor på bl.a.
 
En oanvänd tröja med restgarn i Ett litet fat med kinesiska Zodiaken.
ospunnen ull, hög retrofaktor.      Raritet i Norra Värmland iaf.
 
Burk från SKRUF-glasbruk 70-tal      Linneservetter att använda när vi  
                                                            blir kultiverade, nångång. Kanske.
  
Tygbit Carl Larsson "Damernas Värld" och batik-look-alike.

En hjälpande hand eller fyra

Igår var vi till Sunne och hjälpa en gammal bekant med lite smått och gott. Under tiden spelade den äldst och den yngste fyrhändigt på piano.

Det ryms mycket i en ett-rum-o-kök-are om man är bra på compact-living. Ole P kan konsten.

Ernstfrossa mitt i sommarn

Det råder Ernstfrossa. Folk ser honom överallt. Här åkte han förbi på måndagskvällen. Ja nångång ska han väl också sova och då passar Herrgårns hotellsvit säkert ypperligt. 
Sen är det Östmark mej här och Östmark mej där, men för all del, Noppen ligger väl i all sin' dar i Nyskoga socken, och Nyskoga hör ju liksom mer ihop med Vitsand rent logistiskt ,har jag rätt eller har jag rätt. Men sen ligger Östmark ju närmast liksom i Vitsand, det är ju bara en nyansskillnad. Och Bonden är ju för all del från Bjälverud om rätt ska va rätt. Och Monopol är ju dötråkigt att spela, hur lite man än behöver betala för hela Östmark med bönder och torp och allt. Är jag avundsjuk, inte ett dugg. Nä tacka vet jag min egen lilla Ärnst som ställer upp till tusen när jag hushåller.

Och fin utsikt har vi ju alldeles gratis.

Kvällshimmel mot ÖST.

Månadens grönt

10-åringen har önskat ny färg på rummet en längre tid. Igår drog vi igång och innan kvällen var förvandlingen fullbordat.

Före

Efter
Trolleri o trallera, föryngringen är ett faktum. Visst är det fantastiskt!

utan snus

Utan snus i två dar försmäktar vi på denna ö...stod det att läsa i flaskposten som Pippi skickade iväg när hon, Tommy och Annika hade strandat på en öde ö.
Vi har varit avskurna från omvärlden. Inte haft kontakt med annat än oss själva, ja och några närboende förståss, men asså internetet har varit onåbart för oss...trodde vi...men nu har kompisen kommit på en tillfällig lösning...det går att koppla förbi den där försmädliga trådlösaktiga boxen och VUPTI är vi med igen. Hellloooww! Here we are again...
Gamlaste vännen med familj har återvänt till sina hemkära trakter och vi är tillbaka med en glad känsla i magen. ÅÅååh vad det är skönt med gamla vänner. Och ändå är det så oändligt mycket med oss som vi inte riktigt känner till, så det är aldrig tråkigt och vi blir bägge, och allihop, klokare (kanske) för varje nytt möte. Och ungarna börjar trivas med varandra, det är ju inte helt fel det heller. Sista dagen for vi upp till Hovfjället.

Där beundrade vi utsikten, 452 möh

Det var lite disigt och snart drog svarta moln in från Norge.

Men innan hann mors lilla Olle och Putte i blåbärsskogen smaka på lite gott.

Tom môlter fanns på plats, smultron, men de föll inte i smaken.

Någon nationsflagga fanns inte, inte ens Stars n' Stripes, men en hälsning från 1887 som tidigast, plus fler senare tillkomna. En fantastisk utsiktspunkt är det, och på vintern ett skideldorado.

Just nu står snökanonerna och samlar krafter inför kommande säsong.

Dvärgbjörk och Pyrola såg vi och Blåvingar (en liten söt fjäril) men det enda som fastnade på linsen var en vanlig men väldigt fin trädgårdsfjäril, ja vad heter den nu, äsch...kom igen!
Skönt att vara med i universum igen, ha en skön kväll önskar
Mille

nu nu...

...äntligen är dom här.
Och vi får hjälp med gräsklippningen...

...och matlagningen.

...katten får social träning...

...och så har vi varit ute och promenerat...

..undrar varför det är så svårt att få till när man inte har gäster.

Rågmarkerna böljar i de finaste gråblågröna silkesmjuka nyanser.
(Vi har iaf diskuterat oss fram till att vi tror det är råg)
Ha det gôtt önskar
Mille

snart snart...

...kommer kompisen med familj, kompisen har jag haft sen 12-års åldern och sista nya tillskottet har jag inte sett än. Det ska bli så kul.

åsså har vi visst fått tigerinvasion i trädgården!

Ha en skön dag önskar
Mille

Irriterad på dina grannar?

Enligt en ovetenskaplig undersökning är många människor ibland irriterade på/störs av sina grannar. Tiderna ändrar sig. Förr umgicks man i högre grad än nu MED grannarna och stod ut med både det ena och det andra lilla retmomentet. Man ägde ju å ena sidan inte samma rörelsefrihet och mobilitet som idag, och å andra sidan hade man ofta ett stort stöd och hjälp utav sina grannar och lärde sig att tåla andra människor trots olikheter. Man hade överseende. Man umgicks. Tolerans verkar vara ett utrotningshotat kapitel i västvärldens historia. Och då menar jag tolerans mot sånt man inte själv har valt. Det är ju förhållandevis lätt att tolerera sina egna barn, även när de är intill bristningspunkten irriterande. Man kan tolerera sin partner,  föräldrar, syskon, arbetskamrater mm fast i fallande grad,här blir tröskeln snabbt lägre. Och man kanske får för sig att vara i sin goda rätt att visa sitt missnöje högt och ljudligt (eller bildligt), tom offentligt när något inte fallar i smaken. Så gör de ju på i medierna, titt som tätt. Det är modernt att vara ful i mun, provocerande, nedlåtande, mobbande. Det kittlar härligt när X smädar Y, med namn och allt. Om det så bara är genom att klanka på Y's utseende, klädsel eller eventuella sexuella oförmåga/perversitet , så sitter vi och smaskar i oss och gnäggar belåtet, lite i smyg, och för all del helst utan att ungarna märker något. De ska ju lära sig veta hut, helst genom sex, samlevnad och socialkompetens-undervisningen i skolan. Hur många har hört talas om Charlie, eller Värdegrund??
Hoppas intolerans som så många andra trender snart är passe, och att vi igen föredrar positiv nyfikenhet och hjärtlig vänlighet mot vår omgivning. Jag tänker då i synnerhet på de som inte har möjlighet att välja längre. De som har flytt pga intolerans så enorm att deras liv har ruinerats i ordets rätta bemärkelse, huset bränt ner till grunden, familjemedlemmer, vänner och bekanta massakrerats till döds. Hos oss har de sökt skydd och hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser.
Vi har det bra i Västvärlden. Vi kan välja. Jag tycker vi väljer att hjälpa andra människor i nöd.
(inspirationskälla: VF "Hjärtsjuka Renita avvisas")
Ha en bra dag, och krama din granne!
(kom ihåg det går finfint att kramas med ögonen!)

Snigelpost

Tänk idag fick vi ett riktigt gammalvarda's brev med posten. I papper och med frimärken och allt. Handskrivet adresserat, ja ni över 20 vet på ett ungefär vad jag menar.

Det var kompisen som skickade en brochyr från en keramiker som gör trevliga saker. Ska läsa efter maten.
Ha en skön dag önskar Mille

Må-bra-bok

Åh ja, den slutade bra den boken "Mitt i livet" av Joyce Carol Oates.
Den kan man nog gå och grunne på ett bra tag.
I går brändes det en provbränning i ugnen med test-käglor som ska smälta vid en viss punkt och tid och jag vet inte allt.
Resultatet

De ser ut som dinosaurier fastfrusta i istiden eller hur...men enligt expertisen är det nästan helbra, så det får vi vara nöjda med. Få se när det blir dags för den första hembränning på riktigt.
Annars mötte jag för en stund sen en annan mamma som hade varit en sväng på Arvikafestivalen med en kompis. Som förkläden hade de tonårsdottern och dennes kompis med. Det hade varit riktigt kul och inte sista gången för någon i sällskapet. Jag ser fram emot att mina barn ska vallas där ;-D
Nu ska jag blanda färg så kanske vi kan börja måla dotterns rum i môra. På onsdag är det cykelfest i Pustaparken och på fredag kommer kompisen med sin familj. Vi har inte setts på två år och nyaste tillskottet har jag inte träffat alls...inte i detta livet iaf. Ska bli SÅ kul att hälsa på Albert.
Vädret är helskönt, halvljummet, disigt och blåsfritt...och det är det bästa med det!
Ha det gôtt önskar
Mille

Mest om böcker

Morgonstund har guld i mun...

28 grader såväl inne som ute...det e' sommar!

Tänk att kunne flyga. Nog har de flesta av oss drömt att vi flyger, och då menar jag inte i maskiner men av helt egen genuin naturkraft, och nog ger det en enorm lyckokänsla....(tills man ramlar ur sängen och vaknar med ett brak).
Min mormor var 80 plus innan hon gjorde sin debut i luften (och hon blev helt sålt och överlycklig)  jag kanske slår hennes rekord. Jag har aldrig flygit den minsta lilla biten. Och känner inte heller någon stark lust att erövra elementet. Dessutom börjar det ju bli politiskt okorrekt (big nono) att grisa ner så bedrövligt och därmed lättare att avstå med gott samvete så kanske kanske att jag kommer i tidningen som 85 årig under rubriken "Högt att flyga allt at vinna..." eller vad tror ni? Det vore väl något att sträva efter. Who knows? Guiness Here I come!!! Kommer att tänka på en kvinna i Torsby som var  pionjär när det gäller flygeriet. Jag vet inte så mycket om detaljerna, men dråpligt tror jag det var. Det måste jag forska i.

Jaha. Vad var det mer. Jo jag läser vad jag vill. Nu äntligen har jag lov att läsa ( och tid???) och då fann jag ingenting som kändes sådär JAAAH, så det blev lite tillfälliga val. Först Leif GW Persson's nästnyaste "Faller fritt som i en dröm". Den blev skickat på loppis efter 70 sidor, eller mindre. Sen en bautaroman av Joyce Carol Oates "Mitt i livet". Den kändes sådär de första 150 men sen fänger den. Jag gillar, fast vet inte varför. Mycket märklig fast lättläst, fast svårt att fatta varför man fortsätter. Som ett sånt halvhjärtligt vänskap som man följer lite på håll, mer eller mindre frivilligt och hela tiden bär med sig, både med en axelryckning och en nyfikenhet, och längtan efter mera. Hmmm?!? Snart är boken slut och efter att ha övervunnit en del skepsis har jag lånat Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor". för att ha något att bläddra i sen när Joyce är slut. Såna best-sellers har jag alltid haft svårt för. Och hur ofta har min skepsis inte besannats, att det var en sk. dagslända (kan man säga så). Senaste exemplaret för min del var daVinci koden. När jag äntligen gav efter och läste den blev jag först impat för att sedan känna en lätt besvikelse. Upplägget var ok, fyllnaden var sådär och eftersmaken ...tristess. Nå. Hoppas Stickans trilogi håller vad folket lovar. Har läst första 60-80 sidorna och gillar iaf Salander-bruden. Men de första två kapiteln...gäsp...
Men en bok som var på allas läppar och som jag läste med stora skepsisskälvan och sen var bortom-allt-hopp-kär i författaren var...DADDADADADADAAAAAAAA...Garp och hans värld av JOHN IRVINGGGGGG
Den killen vet hur man skriver böcker, kanske inte jämt, men ofta!
Sen har jag läst "Våga vara den du är" av Mia Lehndal. Den är helt ok, med mycket pushing, lätta sätt-igång-tips, för den som så önskar. En sån där personlig-utvecklings-terapi i bokformat, billigt alternativ. Ännu en bekräftelse på at det gäller att "välja sina strider". Men som sagt helt ok, och inte skälvande religiös eller guruiserad. 
Och vet ni, det bästa är...det är första dagen av mitt sommarlov!!!

 

En dag kvar

Åh ja, i morse hade jag bestämt att till Karlstad skulle jag inte för natten hade bjudit på flera timmars vakenhet, och stentrött är det inte alls kul att köra så långt. Men då dagen började med att hela huset vibrerade pga av markplanering i närområdet, fattade jag ett nytt beslut och drog iväg ändå. Kände mig plötsligt mycket piggare 8-|
Kom ihåg kameran och fångade äntligen denna uppiggande glädjespridare...

Annars var det högt i tak idag, riktigt härligt sommarväder.
 
På sommarkursarna sprittar det av skaparglädje...




 
Karin Lööf instruerar i glasyrer och teknik.

Vi begrundar våra färgprov.

Och i landskapet har det hänt mycket på en knapp vecka. Höskörden är på väg i hus. Rapsfälten lysar gula. Rågen böljar i vågor i allsköns grönblå nyanser. Det är fint så in i Norden!

Hemma får den lupinförsmådda mjölkkannan avancera till pionvas.
Det har den ingenting emot.
Nu är det bara en dag kvar till lite sk. ledighet...HURRAAA!

Grönt, vitt och en smula rött

Det spelar ingen roll hur jag har betedd mig tidigare under dagen, vid den här tiden på dygnet är jag trött och längtar bara efter sängen. Men men, än är det några timmar kvar till den attraktionen är aktuell. Det blir inte bättre av att höra hur omgivningen harvar runt med gräsklippare i högsta hugg, eller det som är värre, som om de var med  i någon avgörande kvalmatch. Bara tanken kan ju göra en utmattad. Nä skönt är grönt. Så även gräsmattor. Och högt ska det gro. Det är som med dammsugning. Det ska skramla ordentligt i röret  innan det är nån idé att ge sig ikast med såna uppgifter.  Varför anstränga sig om inte det märks någon skillnad.
Annat är det vad gäller vita kläder, då behöver man inte anstränga sig alls. Resultatet syns på direkten. Varför uppfanns de överhuvudtaget. Det är ju som förtrollat. Här kan man gå runt i det ena kamo-plagg efter det andra i veckovis och inte spilla en droppe, men så fort man har satt på sig vita byxor eller dito blus så ösar man rödvin nerför bröstet eller tappar en morot i rödaste tomatsåsen så det bara skvätter om det. Och strax ser man ut som en reklam för Vanish.
Apropos Vanish. Såg en reklamfilm för det märket häromdagen. Där de "intelligenta enzymer" stod för tvättresultatet.
Blev inte Ipren-mannen satt på plats för att värktabletter inte kan sägas vara intelligenta. Men det kanske är skillnad på ibuprofen och enzymer?
Nå tillbaka till tröttheten. Nu är det bara tre dagar kvar, då ska det bli något som iaf liknar ferie i 4 veckor. Int' ska vi no'  o' int' måst' vi no'...bara det här med maten och tvätten och nåja gräset ska väl plattas till nångång. Men om det ösregner hela tiden så...och då slipper man stressa iväg på badland och grillning åsånt...men ...javisst...det är ju mysigt oxå...det blir nog bra med allt bara jag får sova ett par dygn innan vi sätter igång.
Ha en skön vecka önskar
Mille

Kvalitetstid

Ni ska veta att jag egentligen är en rätt så snäll och förstående människa, och har lång toleransresår, men här om dagen höll jag på att gå i biltaket när jag lyssnade på radion på vägen hem.
En ung, framgångsrik och populär skådespelare 'nära dej' fick komma till orda i en längre intervju i P4. Han är åååh så populär och i ropet och har minst två jobb igång samtidigt. Men är du aldrig ledig frågar journalisten. Och han babblar på om att nä men bara man trivs med det man gör och båååbbedibbåå...och han var ju ledig hela april och nu när han har stiftat familj och har barn och hund och hus och båååbedibåb....ja, och sambo också.....men NÄR han är hemma DÅ är det minnsann kvalitetstid....och han tror att "om jag mår bra då mår folk i min omgivning också bra..."
Va!? Snacka om egocentrerat båbbedibåbbladder! Jag blir så trött...! Ge mig lite kvalitetstid...någon???

Järnvägsgatan lives forever...

I Torsby finns det åkdon må ni tro...

Denna skapelse kunde skådas och begrundas vid skolavslutningen och (möjligtvis) senare...

Idag skapade denna kulturella yttring skrämselhicka bland stadgade Torsbybor...
(Lägg märke till kohornen på taket i ett rede av hö)
Jag väljer att tro att bägge är mer ämnade som skådefordon att imponera med i stadsmiljö, regelrätta ragga-bilar, än reguljära fortskaffningsmedel att ta sig landet runt med, så min puls går upp endast pga av den höga kreativitetsfaktorn. Fartblinda, hästkraftsberoende youknow testosteron-typer skrämmer mig definitivt mer på vägarna...för inte att nämna små benigseniga flintskalliga gubbar i infarktåldern bakom ratten i värsta husbilen modell STOOOR eller bil med husvagn modell CIRKUS...hurrr burrr...
Kör iaf nyktert föfaaaan...ALLA!!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0