Mest om böcker

Morgonstund har guld i mun...

28 grader såväl inne som ute...det e' sommar!

Tänk att kunne flyga. Nog har de flesta av oss drömt att vi flyger, och då menar jag inte i maskiner men av helt egen genuin naturkraft, och nog ger det en enorm lyckokänsla....(tills man ramlar ur sängen och vaknar med ett brak).
Min mormor var 80 plus innan hon gjorde sin debut i luften (och hon blev helt sålt och överlycklig)  jag kanske slår hennes rekord. Jag har aldrig flygit den minsta lilla biten. Och känner inte heller någon stark lust att erövra elementet. Dessutom börjar det ju bli politiskt okorrekt (big nono) att grisa ner så bedrövligt och därmed lättare att avstå med gott samvete så kanske kanske att jag kommer i tidningen som 85 årig under rubriken "Högt att flyga allt at vinna..." eller vad tror ni? Det vore väl något att sträva efter. Who knows? Guiness Here I come!!! Kommer att tänka på en kvinna i Torsby som var  pionjär när det gäller flygeriet. Jag vet inte så mycket om detaljerna, men dråpligt tror jag det var. Det måste jag forska i.

Jaha. Vad var det mer. Jo jag läser vad jag vill. Nu äntligen har jag lov att läsa ( och tid???) och då fann jag ingenting som kändes sådär JAAAH, så det blev lite tillfälliga val. Först Leif GW Persson's nästnyaste "Faller fritt som i en dröm". Den blev skickat på loppis efter 70 sidor, eller mindre. Sen en bautaroman av Joyce Carol Oates "Mitt i livet". Den kändes sådär de första 150 men sen fänger den. Jag gillar, fast vet inte varför. Mycket märklig fast lättläst, fast svårt att fatta varför man fortsätter. Som ett sånt halvhjärtligt vänskap som man följer lite på håll, mer eller mindre frivilligt och hela tiden bär med sig, både med en axelryckning och en nyfikenhet, och längtan efter mera. Hmmm?!? Snart är boken slut och efter att ha övervunnit en del skepsis har jag lånat Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor". för att ha något att bläddra i sen när Joyce är slut. Såna best-sellers har jag alltid haft svårt för. Och hur ofta har min skepsis inte besannats, att det var en sk. dagslända (kan man säga så). Senaste exemplaret för min del var daVinci koden. När jag äntligen gav efter och läste den blev jag först impat för att sedan känna en lätt besvikelse. Upplägget var ok, fyllnaden var sådär och eftersmaken ...tristess. Nå. Hoppas Stickans trilogi håller vad folket lovar. Har läst första 60-80 sidorna och gillar iaf Salander-bruden. Men de första två kapiteln...gäsp...
Men en bok som var på allas läppar och som jag läste med stora skepsisskälvan och sen var bortom-allt-hopp-kär i författaren var...DADDADADADADAAAAAAAA...Garp och hans värld av JOHN IRVINGGGGGG
Den killen vet hur man skriver böcker, kanske inte jämt, men ofta!
Sen har jag läst "Våga vara den du är" av Mia Lehndal. Den är helt ok, med mycket pushing, lätta sätt-igång-tips, för den som så önskar. En sån där personlig-utvecklings-terapi i bokformat, billigt alternativ. Ännu en bekräftelse på at det gäller att "välja sina strider". Men som sagt helt ok, och inte skälvande religiös eller guruiserad. 
Och vet ni, det bästa är...det är första dagen av mitt sommarlov!!!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0