mullemoose

Nu hoppas man verkligen på att SMHI håller vad de lovar, REGN vill vi ha. När helst det passar.
Det är så torrt så det knastrar i gräset när man går. 
 
Har inte klippt mattan på ett par veckor och nu vågar jag då rakt inte heller förräns det har kommit ett par centimeter  regn för då tror jag allt skulle bli som en öken. Och jag har inte vare sig tid, lust eller pengar att vattna hela tomten...även om det säkert skulle uppskattas av diverse blommor och rädisfrön. Punktbevattning på extra känsliga ställen får räcka.
  
Rhododendron       akvileja                   och rödfibblan (är den inte fin)
kämpar en hård match mot torkan.
  
Skulle gärna byta bort denna förblånade blåst mott regnmoln...det tröttar även ut intorkade ärthjärnor, jag lovar.

Annars är detta mina käraste ägodelar dessa första dagarna av mitt privata lilla sommarlov...snyft...
Ja det är alltså host och slemlösande medicin och skapligt mjukt papper till avtorkning av detta...host...
Men men det är en världslig sak som Karlsson på taket säger, och så finns det ju kuckelimuckmedicin, fast en rejäl skopa Gammel Dansk hade förhöjd mysfaktorn ordentligt.
Atthji..Det saluförs väl på Bolaget...eller hur !?!

Klockan nio var vi nöjda och glada.
Men innan vi förlorade oss i drömmarnas värld var det tid för
en stunds meditation i det öppna svalkande fönster.
Solnedgång och soluppgång går snart i ett.

Här firar vi Sveriges nationaldag.

Vi har faktisk sett många svenska flaggor på stängarna. Många vill visa sin glädje över att bo i ett gott land. Ett land med fria skolor, sjukvård för alla, yttrandefrihet, sociala säkerhetsnät, framtidstro och en aktiv naturvårdspolitik mm. Vi har det bra i Sverige.

Ja vad ska man säga...danska statsministern är iaf inte i tvivel. Det är fegt och uselt...tycker han. Det är modigt att kasta med sten när man bor i glashus. Visst är det tragiskt när folk slår ihjäl varandra, om det så sker med bilbomber, splitterbomber eller andra tillhyggen. Döda liv återuppstår inte ofta nu för tiden.
Give peace a chance önskar Mille och Mulle

Ett barn blev helt lycklig när han i helgen hittade detta fantastiska löv i skogen. Säkert det största löv någonsinn eller hur. Säkert kommer det med i tidningen eller hur. Nu ligger dyrgripen i tryggt förvar i köksbänken. Kanske skulle världens ledare behöva hitta lite fler fantastiska löv i skogen.

Läste i dagens VF vad MBT-skor betyder. Masai Barefoot Tecnology

 
Alltså, en läkare har konkluderat att varför masaierna har få eller ingen problem med rygg, nacke, axlar whatever beror på att de går i SAND. Foten och därmed kroppens muskler blir stimulerade på ett alldeles speciellt sätt som endast gagnar människan.
Googlade lite på ordet och fann massor med bloggar som rekommenderar dessa skor. Som en tex. skrev ...det enda de inte verkar kunna kurera är vårförkylningar och fågelinfluensa.
En annan skrev att hennes förslitningar i ländryggen var mycket mindre plågsamma efter att hon började använda MBT. 'Då vaknade lejoninnan i mig', kan man få bättre rygg av skor, då är jag med.  Har själv diagnosen artros i ländryggen vilket är helt vanligt i 65-års åldern som en vårdpersonal så vänligt informerade mig om. Inte så smickrande när man befinner sig på ljusårs avstånd av pensionsåldern...Dessutom tyckte en annan läkare, att jag var ovanligt smidig, undrar om den hade kollat födelseåret, eller...Klart resten av kroppen är ju inte helt förstörd...än! Äsch...
Hur som helst, den som har prövat att gå i löst sand, som tex de milslånga sanddynor vid Vesterhavet i Danmark,
vet att foten arbetar på ett särskild sätt i såna situationer...coooolt...
Nån som har lust att investera två "lakan" i ett test, så ställer jag upp som försökskanin!

Nä det fick va'...läste i morgontidningen att Christina inte kommer till seminariet idag, då hon "inte hinner hem från ett uppdrag i en av jordens just nu värsta krigshärdar: gränsområdet mellan de afrikanska länder Tchad och Sudan." (VF 20/5-08). Så jag stannar här och tar ett stadigt grepp om min delkurs istället. Nog för att det är intressant med "Hotet mot yttrandfriheten", men det var ju inte minst för att få språkas lite med Christina som jag tänkte delta, så det får vara, jag har hur mycket som helst att göra ändå åsså spar vi 240 kr i "soppa"...Tur iaf att jag inte hann dit innan jag upptäckte programändringen. Vad besviken jag skulle ha varit...nå ja...

Väcktes förövrigt kl fem av storspovens drillande, det betyder att jag ska komma ihåg att ringa till Ulf, och sen trumpeterade tranorna...det vete sjutton vad det betyder...i Kina är tranan visst en lyckosymbol, så jag hoppas det bästa ;-)

Sven LO Johansson skrev i dagens p.s. i VF om sin mamma och liljekonvaljer. Kom att tänka på mormor som dog 93 år gammal efter några års accelererande demens. På slutet var hon mycket förrvirrad , arg och säkert rädd som många dementa blir. Men precis innan hon dog, liggande i sin säng, har det berättats för mig, hade min moster, eller mamma plockat en bukett liljekonvaljer, mormors älsklingsblomma, och lagt  den i hennes händer  som låg fållade på hennes bröst. Och det syntes som en krusning av ett lyckligt leende på hennes ansikte. 
Förlåt mormor att jag inte kunde vara hos dig på slutet. Jag tänker ofta på dig, och nu ska jag gå ut och plocka liljekonvaljer!

Även i år kan det bli blåbär i skogen, iaf har blommorna slagit ut.

Ett litet bi hade bråda dagar och kunde inte sitta still.
Det är okej med mej.

Då fick 10-åringen sitt första dopp för säsongen.





Så här glad var hon...jag begriper ingenting....galenpanna!

Fick vända om på en kapsejsat  skalbagge.
Den såg rätt så förtvivlat ut i ryggläge och var ganska smutsig och ledbruten.
Men efter att ha hjälpt den på rätt köl och en liten promenix i gröngräset ändrade den nästan färg. Hoppas den klarar sig ett tag till.

Vinterpumpan har placerats på sin slutdestination...innan höstens skörd förståss.

Hoppas de gillar läget, i en gammal ruin av en komposthög.
Busktomaterna ska pottas om i eftermiddag.

Ja int' blir man rik tå'å studer int'...
Har just konstaterat att det är lögn att tro på sommerferie i Danmark i år med de båtpriser marknaden har att erbjuda. Fast...det e' klart, om man packar ner rubbet  i 14 dar ocn inhyser en kattvakt hemmavid, och våldgäster all släkt och vänner, jag menar de har väl nåt i kylskåpet, så kanske det skulle gå....Tål att fundera på....fortsättning följer....men det är tufft at vara gäst....den stora hemlängtan kan sätta in när som helst...men då är det väl bara å länsa förråden och lista iväg i skydd av mörkret...på de sydliga breddgrader blir det ju faktiskt mörkt om natten...hmmmmmm???

Vi har nu gjort i ordning vårt uterum No.1 En härlig miskmask av olika mönster, färger och stilar.  Supertrevligt.

Jag gjorde grovjobbet, och tjejerna städade och piffade.
I källaren fann vi ett gammalt retropåslakan som gör utmärkt tjänst som dynfodral på ett vaddtäcke tills vi ev. får råd att köpa nya dyner.

Jag har en vag aning om att en del bloggare har sett detta mönster förrut. Hugade spekulanter får gärna lägga ett bud ;-)
Mormorstäcket är köpt för en spottstyver på SMU-loppis för en tre-fem år sedan.
Det är försommar!

Nu har vi börjat en ny delkurs, med en vad det verkar både snäll, rolig, kompetent OCH mänsklig lärare.
Vi får väl se.

Igår var det besök av en "räv" som inte visste vart hon skulle vända blicken när husse sa åt 'en på ena sidan och frestelserna lockade på andra sidan.. Inte lätt inte å vare hun' ...

I kväll vart jag sugen på nåt pajliknanden, alltså i matväg, så här bakas det champignon-ruccola-purjolökspaj med osttopping. Luktar iaf gott.

Natten till torsdag sa skrutten ifrån, mellan klockan två och sex skrek den "Vi vill inte resa iväg, vi vill stanna hemma!" Klockan fem bestämde jag mig för att om inte jag fick tre timmars sömn till innan uppstigning, så skulle jag ge med mig. Det fick jag inte. Så med risk för att bli impopulär hos en hel del nära och kära ställde jag in husmodersemestern till Norge. Som tur är blev ingen så särskild grinig för det.
Så  vi har haft en skön och lugn helg utan några utsvävningar, bara varit, tillsammans. Utan några måsten. Till och med vädret har varit toppen, det har inte alls ställd till med något "kom-ut-nu-och gör-nåt"-ångestframkallande  skri, så vi har kunnat mysa  och gosa efter behag...Men om ett par veckor eller nåt, då kommer vi tillbaka, då ska det bli "simäster" så det förslår!

Är det verkligen vid skolavslutningen vi sjunger den,
det är ju isf en månad för sent.
för NU grönskar det får jag lov å säga.

Vy från Tossebergsklätten, en av Sveriges vackraste rastplatser,
fast kanske mest pga utsikten åt andra hållet över Fryken.
Ja ni har väl läst Gösta Berlings Saga av Selma Lagerlöf ?!?

På vägen genom Värmland idag var det så vackert så hjärtat sjöng,
fastän solen lyste med sin frånvaro.
Det var stora mattor av vitsippor, grönskande björkar och gröna ängar
så långt ögat når.
Jag älskar dessa nyutsprungna lövverk, vet inte vilken jag gillar mest,
det är som med barnen och fåglarna, men björk är ju alltid björk!

Nu är andra delkursen för terminen förhoppningsvis över, det kändes
verkligen att man lever, på slutklämmen. Och stora tröttheten har nu satt in.
Ikväll skiter vi nog i brasan, för imorgon åker vi på husmorssemester
hos kompisen borti Nôrg'.
Så får G & J sköta om kattera och annat småkryp...här hemma.
Denna helg måste man ju bli ordentligt utvilad när det är hela TRE helgar i samma 'flugsmälla', Valborg, 1:a maj och Kristi Flygare, ja och folknykterhetsdagen,
åsså plus knugens födelsedag!  Ja må han leva loppan!

Ha en underbar helg önskar
Mille

Efter förmiddagens strapatser (skrev klart första uppgiften av fyra)
övervägde jag ett kort ögonblick om det var nästa uppgift,
säng, symaskin, eller den vilda naturen (läs: trädgård)
som drog mest. Det bidde naturen, behövde tydligen
fysisk ansträngning och var inte nog trött,
zzzzzzzzzzz...

Eller så var det den lilla pyromanen som bor i en del av oss.

Stundvis var man nog lagom populär hos grannarna.

Och gårdagens sådd har inte visat resultat än, hhhhrrrmfff.

Får väl vänta en dag till då....hade ju hoppats på solvarma
tomater till middagen i kväll, men men ;-D

Fick dessa söta igår av en kompis.

Vad vore livet utan kompisar?!

Idag var det slut på månaden.
Skulle handla pellets, mat och bensin, insåg att det räkte inte innehållet i plånkan till. Satte igång båda hjärnhalvor, både den praktisk/logiska och den fantasifull/kreativa, men hur jag än vred och vände på dem så kom jag inte fram till något konstruktivt. 23 kronor i pant för tomglas kommer man inte långt med, inte ens i glesbygd. Så det blir till att låna på VISA-kortet tänkte jag. I brevet från föräldrarna fanns heller inte någon rar sedel även om jag gjorde korstecknet innan öppnandet, och tid att läsa brevet hade jag inte.
Väl framme i byn bestämde jag att kolla kontot i en vild förhoppning om att någon bortglömd skuld plötsligt hade hittat hem. Så in med kortet i "attimaten" och knappa in koden...Och det FANNS pengar, tom fler än man kunde ha hoppats på. Och de glada givarna  VAR mor och far. 
Tack tack tack!
Tänk att de vise orden stämmer så väl gång på gång...
Det årnar säj!

Mor och far läser julklappsbrev.

Nä, jag ska inte flytta på ett tag även om fantasin skenar ibland, men vaknade idag och kunne inte förstå varför kroppen protesterade mer än vanligt över att komma i rörelse...tills jag kom på att jag här om dagen ju hjälpte en gammal bekant med att undersöka innehållet i 15 flyttlådor som stod undanstoppade i ett trångt källarförråd.
Det fanns tidningar, och tidningar och böcker och tidningar och fler böcker och mycket annat som kan va bra å ha, som tur är också en del kuddar, de väger inte lika mycket om man säger så. Allt staplad mellan möbler, cykel, tomburkar till sylt o saft, väskor, köksstege, korgar och det som ska till syster Greta. Men vi fann såväl botten av förrådet som en del golvytor att sätta fötterna på. Eftersom jag inbillade mig vara den starkaste i sällskapet, var det jag som lyfte och svor och vred och drog fram och tillbaka. Så visst, kroppen fick en dos alldeles gratis work-out.
Och så glad man blev när man hittade...åååh där är den mojängen ja, den ska med upp!
Det finns en förklaring till allt.