Eftertanke
Idag var det sorgligt att läsa dödsannonserna,
det är ju det, när de handlar om barn, unga och
småbarnsföräldrar.
Då aktiveras ångesten och rädslan...tankarna
snurrar, eftertankens kranka blekhet...
Ännu en ung mamma med små barn i min be-
kantskapskrets har lämnat jordelivet...jag tänker
på dem och på oss och på allt ont som kan hända
och händer runt om i världen. Jag tröstar mig med
att de barnen är omgivna av kloka människor.
Livet får gå på sparlåga i dag.
Ingenting är hyperviktigt...behöver känna efter...
...uppskatta hur bra vi har det.
Vi har det bra.
Vi är friska. Vi är fria. Vi är rika.
Det får vi aldrig glömma!
Ja, iblande får man påminna sig om hur bra man har det. Jag tänker ofta på hur barnen skulle reagera om man försvann en dag eller vad de skulle tro att mamma var om de blev bortrövade. Det är så hemskt att överhuvudtaget tänka tanken, men ibland kan det nog hjälpa oss att vara mer tacksamma till det vi har.
Beklagar sorgen och förstår att mycket känns oviktigt för dig just nu.
Kram